Norge

För Arctic Gold, vilket tidigare var bolagets namn, har huvudprojekett under tidigare år varit ett malmfält med guld-kopparfyndigheter i Bidjovagge-området i norra Norge. Bidjovagge ligger i Finnmark och närmaste ort är Kautokeino med ca 3 000 invånare. Närmaste större ort är staden Alta, som ligger ca 130 km norrut och som har ca 18 000 invånare.

Utvinningsretter

Arctic Mineral har nu totalt nio utvinningsretter/bearbetnings-koncessioner täckande en yta på 7,16 kmsamt ett undersökningstillstånd på 1 km2  i Bidjovagge i norra Norge. Bolaget har därmed mineralrättigheter täckande alla kända malmer, liksom till hela malmzonen med stor potential att hitta mer guld-kopparmalm. En ”utvinningsrett” motsvarar ungefär en bearbetningskoncession i Sverige. För att kunna starta gruvverksamhet i Norge krävs förutom utvinningretter ytterligare tillstånd från olika myndigheter, på samma sätt som i Sverige och Finland.

Bidjovagge gruvprojekt i Finnmark

Eftersom bolaget numera endast innehar mineralrättigheter i Bidjovagge-området, och inte bedriver annan verksamhet utanför gruvområdet, beskrivs nedan endast guld-koppar-gruvprojektet Bidjovagge i Kautokeino i norra Norge.

Bidjovagge gruvprojekt är beläget i Finnmark i norra Norge och närmaste ort är Kautokeino med ca 3 000 invånare, se Fig. 1.

Fig. 1. Bidjovagge guld-kopparprojekt i Finnmark i Norra Norge, markerat med gul pil. Copyright kartan GTK (Geologiska forskningscentralen i Finland). Närmaste större ort är staden Alta, som ligger ca 130 km norrut och som har ca 18 000 invånare.

Bakgrund och kort historik

Guld-koppar-fyndigheterna upptäcktes i Bidjovagge i början på 1950-talet av Boliden och utvecklades under de följande åren av norska gruvbolag. 1970 inledde det norska Bidjovagge Gruber A/S (sedermera förvärvat av A/S Sydvaranger) produktion i Bidjovagge. Denna pågick fram till 1975. Guldets betydelse var då inte känd och betalning för guldet erhölls inte.

På 1980-talet köpte finska Outokumpu Oy gruvprojektet, dotterbolaget A/S Bidjovagge Gruber öppnade gruvan och drev lönsam guld- och kopparproduktion mellan åren 1985 och 1991, med ett totalt uttag av ca 1,9 miljoner ton malm. Medelhalterna i malmen var 3,98 gram per ton guld och 1,33% koppar och därmed producerades 23 752 ton koppar och 6 292 kg guld i ett koppar-koncentrat. Efter vissa problem i uppstarten blev lönsamheten god. I början av 1990-talet föll guldpriserna, malmreserven var nästan förbrukad och det skedde strategiska förändringar inom Outokumpu, varför bolaget valde att lägga ned verksamheten, men prospekteringen fortsatte ännu några år.

Kvar sedan den tidigare verksamheten i Bidjovagge finns en väg till gruvområdet, ett arkiv med borrkärnor, marginalmalmsupplag, efterbehandlade gråbergsupplag och sandmagasin samt en äldre vattenledning och avstängd elförsörjning i närområdet. Vägen och marginalmalmsupplagen utgör värdefulla tillgångar, vilka kan bidra till lägre investeringskostnader vid uppstart.

Bidjovagge mineraltillgångar och möjlighet till gruvdrift

Bolagets prospektering i Bidjovagge var framgångsrik i perioden 2010-2012, vilket ledde till att mineraltillgången fördubblades. En ”Scoping study” gjordes år 2010 av konsultbolaget Outotec Oy. År 2012, efter att mineraltillgången klart ökat, uppdaterades mineral-resursberäkningen, vilken då slutade på 2,06 miljoner ton i klassen ”indikerad mineraltillgång” med halterna 1,6 gram guld/ton och 1,15 % koppar. Vidare fanns i klassen ”antagen mineraltillgång” 0,24 miljoner ton med halterna 2,6 gram guld/ton och 0,9 % koppar. I f.d. gruvområdet finns i flera upplag ca 0,3 miljoner ton tidigare bruten ”marginalmalm” med beräknade halter (provtagning av upplagen) på 1,79 gram guld/ton och 0,6 % koppar.

De uppdaterade mineraltillgångarna bedöms innebära att det finns ekonomiska förutsättningar för en framtida lönsam gruvdrift. Före beslut om gruvdrift behövs mer detaljerade lönsamhetskalkyler gjorda av en extern konsult och ett antal andra tillstånd, inkluderat miljötillstånd. Sådana ansökningar har inte ännu lämnats till berörda myndigheter.

Bolaget anser, efter att ha gått igenom produktionshistorik och potentialen att hitta mer malm, att det finns en god potential att öka mineraltillgångarna vid en fortsatt prospektering. I den politiskt-juridiskt låsta situationen avstår bolaget från att åter starta prospekteringen eller att gå vidare med utvecklingen av gruvprojektet.  Bolaget är ändå förhoppningsfullt angående möjligheterna att hitta en lösning som kan leda till en framgångsrik utveckling av Bidjovagge gruvprojekt. Ett samarbete med andra bolag eller en försäljning av gruvprojektet med mineralrättigheterna är inte heller uteslutet.

För att mer i detalj bekanta sig med Bidjovagge gruvprojekt hänvisas läsaren till bolagets hemsida, se årsrapporten 2018 och tidigare rapporter och pressmeddelanden. En grafisk presentation av Bidjovagge-projektet finns på webbsidan under Presentationer/Bidjovagge gruvprojekt.

Situationen 2019

I december 2018 beviljade DMF Arctic Minerals fyra nya “utvinningsretter” (motsvarar i Sverige bearbetningskoncession) i området där Bidjovagge guld-

 

Fig. 2. En bild av Bidjovagge gruva 1985: ett kombinerat anrikningsverk- kontor- verkstad- och logi. Idag är dessa konstruktioner borta och området efterbe-handlat. I bakgrunden stötäckta bergskedjan Kaledoniderna. 

-koppar-gruva tidigare fanns. Koncernen har därmed nu totalt nio utvinningsretter täckande en yta på 7,16 kmsamt ett undersökningstillstånd på 1 km2. Bolaget har därmed mineralrättigheter täckande alla kända mineraliseringar, liksom sgs hela malmzonen med bra potential att hitta mer guld-kopparmalm.

Arctic Gold hade tidigare planerat att anlägga ett anrikningsverk i Bidjovagge med en årlig kapacitet på 350 000 ton. Detta är av samma storlek som det verk, som fanns i slutet av Outokumpus produktion. Det planerade anrikningsverket avses komma att använda sig av en konventionell process, bestående av krossning, malning och flotation. Slutprodukten i Bidjovagge planeras bli ett guldrikt kopparkoncentrat, som är attraktivt för alla kopparsmältverk. De befintliga marginalmalmsupplagen utgör en viktig resurs vid en framtida produktion.

Utvecklingen av Bidjovagge gruvprojekt har sedan 2012 i praktiken bromsats av lokal politisk opposition; Kautokeino kommunfullmäktige ”avviste”, dvs behandlade inte ansökan bolagets förslag till planprogram enligt norska ”plan- og bygnings-loven”. Arctic Gold är det första bolaget som på detta sätt stoppats av en kommuns vetorätt, då bolaget ansökte om att få presentera ett planprogram enligt ”plan – og bygningsloven”. 

Bolaget har inte senaste åren aktivt arbetat vidare med att få Kautokeino kommuns tillstånd att anta planprogrammet och uppdatera konsekvensut-redningen. Diskussioner har däremot förts och lönsamhetskalkyler har presenterats för tillståndsmyndigheten Direktoratet for mineralforvaltning (DMF). Norska ”mineralloven” uppdateras för närvarande och branchorganisation Norsk bergindustri startar i början av 2020 ett nätverk för att bla behandla detta problem, förorsakat av konflikter mellan lagarna.

För att mer i detalj bekanta sig med Bidjovagge gruvprojekt hänvisas läsaren till bolagets hemsida, årsrapporterna och andra rapporter och pressmeddelanden. En grafisk presentation av Bidjovagge-projektet finns också på webbsidan under Presentationer/ Bidjovagge gruvprojekt.

Projekt